Att sluta välja rubrik

Är det rellationerna som:

Dödar oss

eller

Hjälper oss igenom livet??

Jag kan inte deffinera svaret, är det de kännslomässiga maraton våra rellationer utsätter oss för livshotande eller livsnödvändiga???
Vi trängs med kännslor från andra. Likt ett fyllt dansgolv skapar vi hot, glädje, spänning och tvivel.

Meningarna tycks vara turbolenta i dess infinnande och försvinnande!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0