Saknaden börjar hugga mig i bitar!

Kanske lättare än förra gången men fortfarande med en jävla saknad.

Som ett hugg i magen som ständigt påminner mig om att han jag älskar är långt borta på böljorna blå!
Å andra sidan vet jag att han får hoppa på med sin passion.

Medans mina fingrar krampar kring tangenterna guppar han så sakterliga mot skagen och hem, medans jag tittar i taket blåser vinden genom hans hår, medans jag drömmer om honom vaggar sjön honom sakta till sömns


RSS 2.0